Jag lovar att samtliga utav föregående don´ts orsakats utav en enda liten detalj. Ett litet, gnuggande blessyr på hälarna från dina nyinköpta, dyrbara skodon.

När du snyggt och nöjt använder dina pjucks för första gången upptäcker du efter en kort promenad att du kastat dina slantar i nävarna på någon skokrösus som ivrigt talat om att det är de HÄR skorna som gäller no matter what.

Ilsket visualiserar du i huvudet hur det skulle vara att marschera in i skobutiken och ställa krösusen mot väggen en gång för alla.

- No matter what har jag fått skavsår din lurifax!

 

Driven utav ilskan fortsätter promenaden som aldrig verkar ta slut. När du kommit fram till målet river du av dig skorna för att ynkligt pressa ur dig vedermödorna. Men du kan inte få ur dig någonting. Du har ont. Smärta. Därutav kommer följande företeelser snart ske. Du kommer komma försent (#12) för du inte kan gå, glömma nappen (#15) för att kroppen värker, få kärringstopp i en bilkö (#14) för du inte kan röra foten, därutav få böter, förlora pengarna och försöka leva på triss (#3) samtidigt som du äter gratis mässgodis (#1), inte kan betala värmen så du måste dela lägenhet med Vidundret Kyla (#9), och såklart måste du gå igenom detta i ensamhet (#2) för det är ju faktiskt bara du som envisades med att fortsätta din promenad med skavsår.

 

Att göra istället:

 

Livet behöver inte vara kört bara för att dina hälar är det. Jag lovar att det finns många parhästar där ute som skulle behöva uppsöka ett place där skavsårsriskfyllda produkter är utrotade. Öppna en butik med en häftig slogan i stil med Unchafe – stället som skyr skavanker, där du säljer prylar som garanterat inte ger skav på hälarna. Fyll hyllorna med träskor, sandaletter och flipflops.

Dessa fotbeklädnader är gjorda för andra sorts skavsår, men du har säkert en affärskollega som kan slå upp en ny boutique för den sortens bekymmer.